1. I en syn sÄg Daniel en vÀdur stöta mot vÀster, norr och söder med sina tvù horn. Inget annat djur kunde stÄ honom emot (Daniel 8:3,4). Vad symboliserar vÀduren?
"VÀduren som du sÄg, han med de tvÄ hornen, betyder Mediens och Persiens konungar." Daniel 8:20.
Svar: VÀduren symboliserar vÀrldsriket Medo-Persien, samma land som representerades av en björn i Daniel 7:5. Profetiorna i bibelböckerna Daniel och Uppenbarelseboken Àr skrivna enligt principen "repetera och förtydliga". D.v.s de repeterar profetior frÄn tidigare kapitel och förtydligar dem i nÀsta. PÄ detta sÀtt blir Bibelns profetior klara och entydliga.
2. Hur sÄg nÀsta djur ut som Daniel fick se?
"Men bocken Àr Javans [Greklands] konung, och det stora hornet i hans panna Àr den förste konungen. Men att det brast sönder, och att fyra andra uppstod i dess stÀlle, det betyder att fyra riken ska uppstÄ av hans folk." Daniel 8:21,22.
Svar: DÀrefter sÄg Daniel i sin syn plötsligt en bock med ett jÀttestort horn. Bocken for fram med vÀldig fart, och han anföll och besegrade vÀduren. Sedan bröts det stora hornet av och fyra andra horn vÀxte fram i dess stÀlle. Denna starka bock symboliserar Grekland, och det stora hornet var Alexander den Store. De fyra horn som kom efter, symboliserar de fyra kungariken som Alexanders vÀlde senare delades upp i. I Daniel 7:6 symboliseras dessa riken av de fyra huvudena pÄ pantern, Grekland. Dessa symboler Àr sÄ entydliga att de enkelt gÄr att identifiera i historieböckerna.
3. Enligt Daniel 8:8,9 vÀxte det sedan fram ett litet horn. Vad representerar detta lilla horn?
Svar: Det lilla hornet representerar Rom. En del antyder att det lilla hornet skulle vara Antiochus Epiphanes, en Seleukidisk kung som regerade över Palestina i det andra Ärhundradet f.Kr. och som avskaffade den Judiska gudstjÀnstformen. Andra, dÀribland reformatorerna, lÀrde att det lilla hornet representerar bÄde det hedniska och pÄvliga Rom. LÄt oss se vad Bibeln sÀger:A. Enligt profetie-regeln "repetera och förtydliga", mÄste det vara Rom som det talas om hÀr eftersom bÄde kapitel 2 och 7 i Daniel visar att Rom kommer efter Grekland. Daniel 7:24-27 faststÀller ocksÄ att pÄvedömet Rom kommer att följas av Kristus' rike. Det lilla hornet i Daniel 8 passar exakt: Det kommer efter Grekland och blir förstört pÄ ett övernaturligt sÀtt, "utan mÀnniskohand", nÀr Jesus kommer tillbaka. (JÀmför Daniel 8:25 med Daniel 2:34.)B. Daniel 8 sÀger att Medo-Persien skulle företa sig "stora" ting (vers 4), Grekland "mycket stora" ting (vers 8) och det lilla hornet "övermÄttan" stora ting (vers 9). Historieböckerna Àr eniga om att ingen annan makt Àn Rom blev "övermÄttan" stor efter Grekland.C. Rom utökade sin makt Ät söder (Egypten), Ät öster (Macedonien), och "Ät det hÀrliga landet" (Palestina), precis som profetian förutsade (vers 9). Rom Àr den enda stormakt som passar in hÀr.D. Bara Rom satte sig upp mot Jesus, "hÀrskarornas furste" (vers 22) och "furstarnas furste" (vers 25). Det hedniska Rom korsfÀste honom och förstörde det judiska templet. Och det pÄvliga Rom "slog ner" (vers 11) den himmelska helgedomen och "förtrampade" (vers 13) den genom att byta bort Jesu prÀsttjÀnst i himlen, mot ett jordisk prÀstadöme som utger sig för att kunna förlÄta synder. Ingen utom Gud kan förlÄta synder (Lukas 5:21). Och Jesus Àr vÄr ende prÀst och medlare (1 Timoteus 2:5).
4. Daniel 8 talar om för oss att denna lilla horn-makt ocksÄ skulle förinta mÄnga av Guds barn (verserna 10,14,15) och slÄ sanningen till jorden (vers 12). NÀr en av de heliga frÄgade hur lÀnge Guds folk och den himmelska helgedomen skulle förtrampas, vad var svaret frÄn himlen?
"DÄ svarade han mig: TvÄ tusen tre hundra aftnar och morgnar; dÀrefter skall helgedomen komma till sin rÀtt igen." Daniel 8:14.
Svar: Svaret frÄn himlen var att helgedomen i himlen skulle renas efter 2300 profetiska dagar, eller 2300 bokstavliga Är. (I studieguide 15 förklarades den profetiska Är-dags-principen frÄn Hesekiel 4:6 och 4 Moseboken 14:34.) Vi har redan lÀrt oss att reningen av den jordiska helgedomen i det gamla Israel skedde pÄ den stora försoningsdagen.PÄ den dagen klargjordes vem som hörde Gud till, och alla deras synder utplÄnades. Den som inte ville vÀnda om frÄn sin synd, utrotades ur Israel. PÄ sÄ sÀtt renades lÀgret frÄn synd.Himlen försÀkrade hÀr Daniel att synd och det lilla hornets makt inte för alltid skulle vara mÀktigt, regera vÀrlden och outtröttligt förfölja Guds folk. I stÀllet skulle Gud efter 2300 Är, pÄ den himmelska försoningsdagen eller domedagen, trÀda fram, och dÄ skulle synd och syndare bli dömda och förvisade frÄn universum för alltid. Hela universum kommer sÄ att bli syndfritt. Alla orÀtter mot Guds folk skall Àntligen rÀttas till, och den frid och harmoni som en gÄng rÄdde i Eden, skall Äter fylla universum.
5. Vilken viktig punkt underströk Àngeln Gabriel flera gÄnger?
"Ge akt hÀrpÄ, du mÀnniskobarn; ty synen syftar pÄ Àndens tid." "Se, jag vill kungöra för dig vad som skall ske, nÀr det lider mot slutet med vreden." "Men göm du den synen, ty den syftar pÄ en avlÀgsen framtid." Daniel 8:17,19,26, kursiven ditlagd.
Svar: Gabriel poĂ€ngterade flera gĂ„nger att synen om de 2300 dagarna handlade om hĂ€ndelser vid tidens Ă€nde. I studieguide 15 lĂ€rde vi oss att tidens Ă€nde började Ă„r 1798. Ăngeln ville att vi skulle förstĂ„ att profetian om de 2300 dagarna frĂ€mst gĂ€ller oss som lever i slutet av denna vĂ€rldens historia. Den har ett speciellt budskap för oss i dag.Inledning till Daniel kapitel 9Efter Daniels syn i kapitel 8, kom Ă€ngeln Gabriel och började förklara synen för honom. Men nĂ€r Gabriel kom till de 2300 dagarna, föll Daniel ihop och blev sjuk. Men efter en tid blev han bra igen och gick tillbaka till sitt arbete i regeringen. Men hela tiden tĂ€nkte han pĂ„ det som han inte hade fĂ„tt förklarat för sig - de 2300 dagarna. Daniel bad intensivt för sitt folk, judarna, som var tillfĂ„ngatagna i Medo-Persien. Han bekĂ€nde sina egna synder och bad Gud förlĂ„ta Ă€ven folkets synder. Daniels 9:e kapitel börjar med Daniels bekĂ€nnelse och uppriktiga bön till Gud.Ta dig tid hĂ€r att lĂ€sa Daniel 9 innan du fortsĂ€tter den hĂ€r studieguiden.
6. Vem var det som plötsligt rörde vid Daniel medan han bad, och vilket budskap hade han (Daniel 9:21-23)?
Svar: Ăngeln Gabriel rörde vid Daniel och sa att han hade kommit för att förklara resten av synen frĂ„n Daniel kapitel 8 (jĂ€mför Daniel 8:26 med Daniel 9:23).
7. Hur stor del av de 2300 Ären skulle ges till (vara bestÀmda för) Daniels folk, judarna, och deras huvudstad Jerusalem (Daniel 9:24)?
Svar: Sjuttio veckor skulle vara "bestÀmda över," eller ges till, judarna. Sjuttio profetiska veckor Àr detsamma som 490 bokstavliga Är (70 x 7 = 490). Guds folk skulle snart fÄ ÄtervÀnda frÄn fÄngenskapen i Medo-Persien, och Gud skulle speciellt ge dem 490 Är av de 2300 Ären för att de skulle fÄ ytterligare en chans att omvÀnda sig och tjÀna honom.
8. Vilken hÀndelse och vilket Ärtal skulle ange början av de profetiska 2300 och 490 dagarna (Daniel 9:25)?
Svar: HÀndelsen som anger början var ett pÄbud frÄn den persiske kungen Artasastas att Guds folk (som var fÄngar i Medo-Persien) skulle ÄtervÀnda till Jerusalem och Äteruppbygga staden. PÄbudet i Esra kapitel 7, utfÀrdades Är 457 f.Kr. - kungens sjunde regeringsÄr (vers 7) - och verkstÀlldes pÄ hösten. Artasastas regering började Är 464 f.Kr.
9. Ăngeln sa att Messias skulle komma 69 profetiska veckor, eller 483 bokstavliga Ă„r (69 x 7 = 483), efter Ă„r 457 f.Kr. (Daniel 9:25). Gjorde han det?
Svar: Ja, verkligen! RÀknar man 483 hela Är efter hösten 457 f.Kr., kommer man till hösten 27 e.Kr. Ordet "Messias" betyder "en smord" (Johannes 1:14 maginalen). Jesus smordes med den helige Ande (ApostlagÀrningarna 10:38) vid sitt dop (Lukas 3:21,22). Detta hÀnde i kejsar Tiberius 15:e regeringsÄr (Lukas 3:1), som var Är 27 e.Kr. TÀnk, att detta förutsades mer Àn 500 Är tidigare!Jesus började genast med att predika att "tiden Àr fullbordad" (hÀnsyftande till de 483 Ären tills Messias skulle komma). SÄ förkunnade han profetiornas fullbordan (Markus 1:14,14: Galaterbrevet 4:4). Jesus började alltsÄ sin förkunnelse med att understryka betydelsen av att profetian om de 2300 dagarna var korrekt. Detta Àr ju ett helt oslagbart och spÀnnande bevis för att:A. Bibeln Àr inspirerad.B. Jesus Àr Messias.C. Alla andra datum i profetian om de 2300 och 490 Ären ocksÄ Àr tillförlitliga. Vilken fast grund att bygga pÄ!
10. Vi har nu sett pÄ 483 av profetians 490 Är, men det Àr en hel profetiskt vecka, eller sju bokstavliga Är kvar (Daniel 9:26,27). Vad hÀnder hÀrnÀst? Och nÀr hÀnder det?
Svar: Jesus "förgörs" eller korsfÀstes efter "en halv vecka", vilket Àr tre och ett halvt Är efter det han smordes - pÄ vÄren 31 e.Kr. LÀgg mÀrke till hur evangeliet lyser igenom i Daniel 9:26: "Efter de sextiotvÄ veckorna skall en som Àr smord förgöras." Jesus dog pÄ korset för vÄr skull! "Han hade ingen synd gjort" (1 Peter 2:22) men dog för vÄra synder (1 Korinterbrevet 15:3; Jesaja 53:5). Jesus offrade villigt och kÀrleksfullt sitt dyrbara liv för att frÀlsa oss frÄn synd. Halleluja, vilken FrÀlsare! Det Àr detta som Àr kÀrnan i Daniel kapitel 8 och 9.
11. Om nu Jesus dog efter tre och ett halvt Är, hur kunde han dÄ "med mÄnga sluta ett starkt förbund" under sju Är, som det stÄr i profetian i Daniel 9:27?
Svar: Förbundet Àr en helig överenskommelse att frÀlsa mÀnniskorna frÄn deras synder (Hebreerbrevet 10:16,17). Efter sitt tre och ett halvt-Äriga uppdrag, fortsatte förbundet att gÀlla genom lÀrjungarna (Hebreerbrevet 2:3). Han sÀnde dem först bara till den judiska nationen (Matteus 10:5,6), eftersom hans utvalda folk fortfarande hade tre och ett halvt Är kvar av de 490 Ären, pÄ sig att omvÀnda sig.
12. NÀr den 490 Är lÄnga nÄdatiden för den judiska nationen slutgiltigt var förbi pÄ hösten Är 34 e.Kr, vad började lÀrjungarna göra?
Svar: De började predika evangelium Àven för icke-judar och andra folk och nationer i vÀrlden (ApostlagÀrningarna 13:46). Stefanus, en gudfruktig diakon, stenades offentligt Är 34 e.Kr. FrÄn och med den hÀndelsen var inte judarna lÀngre Guds utvalda folk eller nation, eftersom de hade förnekat Jesus och Guds plan.FrÄn och med dÄ rÀknar Gud alla mÀnniskor av alla nationaliteter som följer och tjÀnar honom, till sina andliga judar. De har blivit hans utvalda folk - "arvingar efter löftet." Naturligtvis inkluderar det ocksÄ de judar som personligen tar emot och tjÀnar Jesus (Galaterbrevet 3:27-29 Romarbrevet 2:28,29).
13. Hur mÄnga av profetians 2300 Är Äterstod efter Är 34 e.Kr? Vilket Àr profetians slutÄr? Vad sa Àngeln skulle hÀnda det Äret (Daniel 8:14)?
Svar: Det var 1810 Ă„r kvar (2300 minus 490 = 1810). Profetians slutĂ„r Ă€r 1844 (34 e.Kr. + 1810 = 1844). Ăngeln sa att helgedomen skulle komma till sin rĂ€tt igen, den skulle renas, och den himmelska domen skulle börja. (Den jordiska helgedomen förstördes Ă„r 70 e.Kr. Vi sĂ„g i studieguide 17 att den himmelska försoningsdagen, eller domen, skulle inleda Ă€ndens tid. Vi vet nu att den började Ă„r 1844. Det hade Gud bestĂ€mt, och det Ă€r lika visst och sĂ€kert som att Messias skulle framtrĂ€da Ă„r 27 e.Kr. Guds folk pĂ„ den sista tiden har fĂ„tt i uppdrag att förkunna det för hela vĂ€rlden (Uppenbarelseboken 14:6,7). Det blir bĂ„de spĂ€nnande och intressant att lĂ€sa mer detaljerat om domen i studieguide 19. Gud sade pĂ„ Noas tid att domens flod skulle komma om 120 Ă„r (1 Mosebok 6:3) - och sĂ„ hĂ€nde ocksĂ„. Gud sade pĂ„ Daniels tid att den slutliga domen skulle börja 2300 Ă„r efter Daniel(Daniel 8:14) - och sĂ„ hĂ€nde ocksĂ„. Gud har suttit till doms sedan 1844.Betydelsen av försoningenDet engelska ordet för försoning Ă€r "atonement" och det betydde ursprungligen "at-one-ment", vilket nĂ€rmast kan översĂ€ttas med att vara "ett med" eller "förenad med". Det antyder ett harmoniskt förhĂ„llande. FrĂ„n början var hela universum i perfekt harmoni. Men Lucifer, en strĂ„lande himmelsk Ă€ngel (som vi lĂ€rde oss om i studieguide 2), ifrĂ„gasatte Gud och hans sĂ€tt att regera. Lucifer fick med sig en tredjedel av de himmelska Ă€nglarna i sitt uppror (Uppenbarelseboken12:3-4, 7-9).Det hĂ€r upproret mot Gud och hans kĂ€rleksprinciper kallas i Bibeln för synd (Jesaja 53:6 1 Johannes 3:4). Synd för med sig kaos, förrĂ€deri, besvikelse och all sorts ondska. VĂ€rst av allt Ă€r straffet för synd, som Ă€r evig död i den brinnande sjön (Romarbrevet 6:23 Uppenbarelseboken 21:8). Synd sprider sig snabbare och Ă€r dödligare Ă€n den farligaste cancer. Synd försatte hela universum i fara. SĂ„ Gud kastade ut Lucifer och hans Ă€nglar frĂ„n himlen (Uppenbarelseboken 12:7-9), och Lucifer fick ett nytt namn - Satan, som betyder "fiende." Hans fallna Ă€nglar kallas demoner. NĂ€r Satan förförde Adam och Eva kom synden till hela mĂ€nskligheten. Vilken förfĂ€rlig tragedi! Satan verkade redan frĂ„n början ha fĂ„tt överhanden i den förödande konflikten mellan gott och ont. Situationen verkade hopplös. Men, nej! Jesus, Guds Son - gudomen sjĂ€lv - som var mer vĂ€rd Ă€n alla mĂ€nniskor som nĂ„gonsin skulle komma att leva pĂ„ jorden, gick med pĂ„ att offra sig eget liv för att betala dödsstraffet för alla syndare. (1 Korinterbrevet 5:7). Genom att acceptera hans offer kunde syndare bli fria frĂ„n sina synder (Romarbrevet 3:25). Den hĂ€r underbara planen innebar Ă€ven att Jesus kunde, om han blev ombedd, komma in i en persons liv (Uppenbarelseboken 3:20), och förĂ€ndra den personen (2 Korinterbrevet 5:17). Jesus kunde dĂ„ ge av sin kraft att motstĂ„ Satan och att Ă„terskapa varje omvĂ€nd person till Guds avbild, sĂ„ som det var menat frĂ„n början (1 Mose 1:26, 27 Romarbrevet 8:29).Det vĂ€lsignade försoningsoffret innefattar ocksĂ„ en plan för att isolera och förinta synden - tillsammans med Satan, hans demoner och alla som valt syndens vĂ€g (Matteus 25:41 Uppenbarelseboken 21:8). För att alla mĂ€nniskor över hela jorden ska kunna fatta ett intelligent beslut, kommer evangeliet om Guds kĂ€rlek, och kunskapen om Satan och hans onda diktatur att predikas överallt. Varje enskild mĂ€nniska mĂ„ste sedan sjĂ€lv vĂ€lja sida. (Matteus 24:14 Uppenbarelseboken 14:6, 7).Varje mĂ€nniskas fall kommer att granskas i den himmelska rĂ€ttssalen. (Romarbrevet 14:10-12), och Gud kommer ta varje individs val i beaktande. (Uppenbarelseboken 22:11, 12). Till slut, nĂ€r synden Ă€r utrotad, ska Gud skapa en ny himmel och en ny jord (2 Petrus 3:13 Jesaja 65:17), dĂ€r synd aldrig mer kommer att finnas (Nahum 1:9), och ge den till sitt folk att ha som sitt hem för all evighet (Uppenbarelseboken 21:1-5). Fadern och Sonen kommer sedan att bo dĂ€r tillsammans med sitt folk i himmelsk glĂ€dje och harmoni för alltid.Allt detta innefattas i "at-one-ment," att vara "Ă„terförenad med". Gud har talat om det för oss genom sitt Ord, och illustrerat det i Gamla Testamentets helgedomstjĂ€nst, sĂ€rskilt pĂ„ försoningsdagen. Jesus Ă€r nyckeln till försoning. Hans kĂ€rleksfulla offer för oss pĂ„ Golgata gör det möjligt. Att bli av med synden i vĂ„ra liv och i universum Ă€r bara möjligt genom Jeus (ApostlagĂ€rningarna 4:12). Inte undra pĂ„ att himmelens trepunktsbudskap till vĂ€rlden i dag, bjuder oss tillbe Jesus (Uppenbarelseboken 14:6, 7).
14. Varför tar en del bibeltolkare bort den sista veckan (= de sista sju Ären) frÄn de 490 Är som speciellt tilldelats den judiska nationen, och lÀgger den vid tiden för vÀrldens Ànde i samband med Antikrists verksamhet?
Svar: Det Àr en bra frÄga - "Varför skulle nÄgon vilja ta bort de sista sju Ären frÄn de 490 Ären som var tillÀgnade den judiska nationen, och lÀgga till dem vid tidens Ànde?"LÄt oss titta pÄ fakta: A. Det finns ingen som helst anledning eller grund för att sÀra pÄ de 490 Ären i profetian. De hÀnger ihop, precis som Guds folks 70-Äriga fÄngenskap som det stÄr om i Daniel 9:2.B. Ingenstans i Bibeln delas det pÄ en tidsangivelse (dagar, veckor, mÄnader, Är). Det Àr alltid en sammanhÀngande, kontinuerlig, tidsperiod. Det finns inget bibliskt stöd för att en del av en tidsprofetia ska skÀras av eller delas pÄ och lÀggas nÄgon annan stans.C. à r 27 e.Kr. (Äret dÄ Jesus döptes) Àr början av profetians sista sju Är. Det underströk ju Jesus genom att börja sin verksamhet med att sÀga. "Tiden Àr fullbordad." Markus 1:15.D. NÀr Jesus dog pÄ korset pÄ vÄren 31 e.Kr., ropade han och sa, "Det Àr fullbordat." VÄr FrÀlsare hÀnvisade hÀr klart och tydligt till profetian om hans död i Daniel kapitel 9, nÀmligen:1. Messias skulle "förgöras" eller korsfÀstas (vers 26).2. Genom honom skulle "slaktoffer och spisoffer vara avskaffade". Han dog för oss alla som det sanna Guds Lamm (vers 27 1 Korinterbrevet 5:7 15:3).3. Han försonade vÄra missgÀrningar (vers 24). Det finns alltsÄ ingen biblisk grund eller bevis för att skÀra av den sista veckan, eller sju Är, av de 490 Ären som den judiska nationen fÄtt som extra nÄdatid, och lÀgga in dem i samband med Anitkrists verksamhet vid vÀrldens Ànde. Vad som Àr Ànnu allvarligare Àr att genom att flytta pÄ dessa sju Är, förvanskas meningen med profetiorna i Daniels bok och Uppenbarelseboken sÄ att folk helt enkelt inte kan förstÄ dem. Det Àr dÀrför Gud fördömer privata tolkningar av profetior, som t.ex. i fallet "sjuÄrs-gapet". SÄdana uttydningar leder alltid mÀnniskor vilse.
15. Jag har tagit emot Kristi försoningsoffer för mitt liv, och har bett honom rena mig frÄn synd och göra mig till en ny mÀnniska.
Svar:
FrÄgor för eftertanke
1. En makt, representerad av ett litet horn, förekommer bĂ„de i Daniel 7 och 8. Ăr det samma makt?Den lilla horn-makten i Daniel 7 symboliserar pĂ„vemakten. Den lilla horn-makten i Daniel 8 symboliserar bĂ„de det hedniska och det pĂ„vliga Rom.
2. Det stÄr "tvÄ tusen tre hundra aftnar och morgnar" i Daniel 8:14. Betyder det 1150 dagar, som jag har hört sÀgas?Nej, Bibeln visar tydligt i 1 Mosebok 1:5,8,13,23,31 att en afton och en morgon Àr en dag. Det fanns heller ingen historisk hÀndelse efter 1150 dagar som skulle kunna vara av profetisk betydelse.
3. Vilken betydelse har "den fria viljan" i den kristnes liv?Den Àr en nyckel till framgÄng. Gud har alltid lÄtit mÀnniskan ha en fri vilja (Josua 24:15). Trots att han helst skulle vilja rÀdda alla mÀnniskor (1 Timoteus 2:3,4), sÄ lÄter han oss vÀlja sjÀlva (5 Mosebok 30:19). Gud tillÀt Satan att göra uppror. Och han tillÀt Adam och Eva att vÀlja att vara olydiga. RÀttfÀrdighet Àr inget jag fÄr automatiskt och som tar mig till himlen mot min vilja, oberoende av hur jag lever mitt liv. Fritt val betyder att jag kan Àndra mig nÀr jag vill. Jesus vill att vi vÀljer honom (Matteus 11:28-30), och att vi gör det medvetet varje dag (Psalm 86:3). Om jag medvetet vÀljer Jesus varje dag, kommer han att förÀndra mig och göra mig lik honom och till slut ta mig med i sitt nya rike. Men kom ihÄg att jag kan Àndra mig och gÄ Ät ett annat hÄll precis nÀr jag vill. Gud tvingar mig inte. Det Àr dÀrför det Àr sÄ viktigt att jag varje dag medvetet vÀljer att tjÀna honom.
4. MÄnga tror att den seleukidiske kung Antiochus Epiphanes Àr det lilla hornet i Daniel 8. Hur vet vi att det inte kan vara sÄ?Det finns mÄnga anledningar. HÀr Àr nÄgra:A. Antiochus Epiphanes blev aldrig "övermÄttan stor", som profetian sÀger (Daniel 8:9).B. Han regerade inte vid "slutet" eller ens nÀra slutet av det seleukidiska riket som profetian föreskriver (Daniel 8:23), utan ungefÀr i mitten.C. De som lÀr att Antiochus Epiphanes Àr det lilla hornet, rÀknar de 2300 dagarna som bokstavliga dagar i stÀllet för profetiska dagar - en dag för ett Är. Denna bokstavliga tidsrymd av drygt sex Är har ingen meningsfull betydelse i Daniel kapitel 8. Alla försök att passa in denna bokstavliga tidsperiod med Antiochus Epiphanes har misslyckats, vilket mÄnga gÄnger har varit pinsamt för dess föresprÄkare.D. Det lilla hornet existerar fortfarande vid "tidens Ànde" (Daniel 8:12,17,19), men Antiochus Epiphanes dog 164 f.Kr.E. Det lilla hornet skulle vÀxa "övermÄttan stort" mot söder, öster och mot Palestina (Daniel 8:9).Antiochus Epiphanes regerade visserligen i Palestina en kort tid, men han hade ingen framgÄng i Egypten (söder) eller Macedonien (öster).F. Det lilla hornet skulle slÄ ner Guds helgedom (Daniel 8:11). Antiochus Epiphanes slog inte ner templet i Jerusalem. Han ohelgade det, men templet förstördes av romarna Är 70 e.Kr. Han förstörde inte heller Jerusalem, som det stÄr i profetian (Daniel 9:26).G. Med förödelsens styggelse i Daniel 9:26,27 syftade inte Kristus pÄ vad Antiochus Epiphanes redan stÀllt till med 167 f.Kr., utan i stÀllet pÄ den nÀra framtid dÄ romarnas armé skulle förstöra Jerusalem och templet redan under hans generation Är 70 e.Kr. (Lukas 21:20-24). I Matteus 24:15 nÀmner Jesus speciellt profeten Daniel, och sÀger att det som förutsÀgs i Daniel 9:26,27 kommer att slÄ in nÀr de kristna (i framtiden) ser förödelsens styggelse "stÄ pÄ en helig plats" i Jerusalem. Detta kan inte missförstÄs.H. Jesus visade klart pÄ sambandet mellan Jerusalems förstörelse och Israels slutgiltiga vÀgran att ta emot honom som sin Kung och FrÀlsare (Matteus 21:33-43 23:37,38 Lukas 19:41-44). Detta samband mellan förnekandet av Messias och förstörelsen av staden och templet Àr det centrala budskapet i Daniel 9:26,27. Det Àr ett budskap som talar om följderna av Israels styvnackade förnekan av Messias - Àven efter att ha fÄtt 490 extra nÄdeÄr pÄ sig. Att överföra denna profetia pÄ Antiochus Epiphanes, som dog 164 f.Kr., lÄngt innan Jesus ens var född, förintar ju hela meningen med Daniel kapitel 8 och 9 - Bibelns viktigaste tidsprofetia.
TestfrÄgor
1. VĂ€duren i Daniel 8 symboliserar (1)_____ Babylon. _____ Medo-Persien. _____ Grekland. _____ Rom.
2. Vad symboliserar bocken i Daniel 8? (1)_____ Egypten. _____ Palestina. _____ Grekland. _____ Assyrien.
3. Det lilla hornet i Daniel 8 representerar (1)_____ Antiochus Epiphanes. _____ Rom. BÄde dess hedniska och pÄvliga skede. _____ Ateism. _____ Irak.
4. Den stora försoningsdagen i det gamla Israel var en domens dag. (1)_____ Ja. _____ Nej.
5. Hur stor del av de 2300 Ären var avsatta för judarna?(1)_____ 490 Är. _____ 700 Är. _____ 1810 Är. _____ 100 Är.
6. I bibliska profetior Àr en profetisk dag lika med ett bokstavligt Är. (1)_____ Ja. _____ Nej.
7. Profetian om de 2300 Ă„ren förutsade (500 Ă„r innan det hĂ€nde) att Messias skulle komma Ă„r 27 e.Kr. Precis det Ă„ret kom han ocksĂ„. Detta betyder att (3)_____ Bibeln Ă€r inspirerad. _____ Ăngeln Gabriel var duktig pĂ„ att gissa. _____ Alla andra tidsangivelser i profetian ocksĂ„ Ă€r riktiga. _____ Jesus Ă€r Messias.
8. NÀr de 490 nÄdeÄren som den judiska nationen fÄtt, hade gÄtt till Ànda, vad gjorde lÀrjungarna dÄ? (1)_____ De började predika Àven för folken frÄn andra nationer. _____ De tog en lÄng semester. _____ De sa att ingen jude nÄgonsin kommer att kunna bli frÀlst efter Är 34 e.Kr.
9. Enligt profetian om de 2300 Ären i Daniel kapitel 8 och 9, vad hÀnde Är 1844? (1)_____ Domen började i himlen. _____ NÄdatiden för den judiska nationen var till Ànda. _____ Jesus for upp till himlen. _____ Gud avslutade nÄdatiden för alla mÀnniskor.
10. Den himmelska försoningsdagen kommer att Äterförena - försona - hela universum med Gud. Vilka av följande pÄstÄenden Àr sanna angÄende försoningen? (10)_____ Jesus offrade sitt liv för att betala vÄrt dödsstraff. _____ Jesus befriande oss frÄn vÄr syndaskuld. _____ Jesus förÀndrar oss och gör oss till helt nya mÀnniskor. _____ Jesus Äterskapar oss till sin avbild. _____ I den himmelska rÀttegÄngen tar Gud hÀnsyn till varje mÀnniskas vilja att tjÀna Kristus eller Satan. _____ Alla mÀnniskor pÄ jorden kommer att fÄ full information om Satans planer att förgöra och Guds underbara plan att frÀlsa mÀnniskorna. _____ Synd, Satan och syndare kommer att tas bort och förintas. _____ Gud skapar nya himlar och en ny jord för sitt folk, och kommer att bo bland dem. _____ Synd kommer aldrig mer att uppstÄ. _____ Jesu offer pÄ Golgata gjorde försoningen möjlig. _____ Satan och hans Ànglar kommer att omvÀnda sig och bli frÀlsta.
11. Det finns ingen biblisk grund eller bevis för att ta bort den sista veckan, eller de sista sju av de 490 Ären, som den judiska nationen hade fÄtt som extra nÄdatid, och flytta den till tidens slut i samband med Antikrists verksamhet. (1)_____ Sant. _____ Falskt.
12. à r 34 e.Kr., (3)_____ Tog nÄdatiden slut för judarna som Guds utvalda folk. _____ LÀrjungarna började predika för andra folk och nationer. _____ Stefanus, en gudfruktig diakon, stenades. _____ Domen började i himlen.
13. Den 2300 dagar lÄnga tidsperioden började (1)_____ 34 e.Kr. _____ 1944 _____ 1491 f.Kr. _____ 457 f.Kr.
14. Profetiorna i Daniel och Uppenbarelseboken gÀller huvudsakligen oss som lever i dag. (1)_____ Ja. _____ Nej.