1. Vad sa Gud till Moses att bygga?
"Och de skall göra Ät mig en helgedom, för att jag mÄ bo mitt ibland dem." 2 Mosebok 25:8.
Svar: Herren bad Moses att bygga en helgedom - en speciell byggnad som skulle tjÀna som boning för himmelens Gud.En kort beskrivning av tabernakletTabernaklet hade ett elegant, tÀltliknande utseende (ca 5 x 15 m) dÀr Guds övernaturliga vÀsen hade sin boning, och dÀr speciella gudstjÀnster hölls. VÀggarna utgjordes av akaciebrÀder som stod upprÀtt i silversocklar och var överdragna med guld. (2 Mosebok 26:15-19, 29). Taket bestod av fyra lager: linne, gethÄr, vÀdursskinn och tahasskinn (2 Mosebok 26:1, 6-14). Tabernaklet hade tvÄ rum: det heliga och det allra heligaste. Ett tjockt draperi skilde de tvÄ rummen Ät. FörgÄrden utanför helgedomen var 100 alnar lÄng och 50 alnar bred (2 Mosebok 27:18). OmhÀgnaden var av fint linnetyg och hölls uppe av 60 kopparpelare. (2 Mosebok 27:9-16).
2. Vad menade Gud att folket skulle lÀra sig av helgedomen?
"Gud, i helighet [helgedomen] gÄr din vÀg; vem Àr en gud sÄ stor som Gud?" Psaltaren 77:14.
Svar: Guds vÀg, eller frÀlsningsplan, visas i den jordiska helgedomen. Bibeln lÀr oss att allting som fanns i helgedomen eller som var förknippat med dess gudstjÀnster, symboliserade nÄgot som Jesus skulle göra för att frÀlsa oss. Det hÀr betyder, att för att förstÄ frÀlsningsplanen, mÄste vi förstÄ symboliken som Àr förknippad med helgedomen. DÀrför utgör detta studiebrev ett ytterst viktigt studium.
3. VarifrÄn fick Moses ritningarna till tabernaklet? Vad var det som man hade ritat av?
"Men en huvudpunkt i vad vi vill sÀga Àr detta: Vi har en översteprÀst som sitter pÄ högra sidan om MajestÀtets tron i himmelen, för att göra tjÀnst i det allraheligaste, i det sannskyldiga tabernaklet, vilket Herren har upprÀttat, och inte nÄgon mÀnniska." "I det att de tjÀnar i den helgedom som Àr en avbild och en skugga av den himmelska. Om en sÄdan fick ock Moses befallning genom en uppenbarelse, nÀr han skulle förfÀrdiga tabernaklet. Se till, heter det, att du gör allt efter den mönsterbild som har blivit dig visad pÄ berget." Hebreerbrevet 8:1-2, 5.
Svar: Gud gav Moses detaljerade ritningar till tabernaklet. Ritningarna var en kopia av originalet i himlen, som var förebilden för Moses tabernakel.
4. Vilka inventarier fanns pÄ förgÄrden?
Svar: A. BrÀnnoffersaltaret dÀr djur offrades, var placerat direkt innanför ingÄngen (2 Mosebok 27:1-8). Det hÀr altaret representerade Jesu kors. Djuret representerade Jesus, det största offret (Johannes 1:29).B. BÀckenet, som var gjort av koppar, var placerat emellan altaret och ingÄngen till sjÀlva helgedomen. I detta tvÀttfat tvÀttade prÀsterna sina hÀnder och fötter innan de offrade eller gick in helgedomen (2 Mosebok 30:17-21 38:8).Vattnet representerade reningen frÄn synd, eller pÄnyttfödelsen (Titus 3:5).
5. Vilka inventarier fanns i det heliga?
Svar: A. SkÄdebrödsbordet (2 Mosebok 25:23-30) representerade Jesus, livets bröd (Johannes 6:51).B. Den sjuarmade ljusstaken (2 Mosebok 25:31-40) representerade Jesus, vÀrldens ljus (Johannes 9:5 1:9). Oljan representerade den Helige Ande (Sakarja 4:1-6 Uppenbarelseboken 4:5).C. Rökelsealtaret (2 Mosebok 30:7-8) representerade Guds folks böner (Uppenbarelseboken 5:8).
6. Vilka inventarier fanns i det allra heligaste?
Svar: Förbundsarken var det enda som fanns i det allra heligaste (2 Mosebok 25:10-22). Den var en lÄda, eller kista, av akacietrÀ överdragen med guld. OvanpÄ kistan stod tvÄ Ànglar som var gjorda helt av guld. Mellan dessa Ànglar befann sig nÄdastolen (2 Mosebok 25:17-22), platsen för Guds övernaturliga nÀrvaro. Den symboliserade Guds tron i himlen, som ocksÄ Àr placerad mellan tvÄ Ànglar (Psaltaren 80:1).
7. Vad fanns inuti arken?
Svar: De Tio Budorden som Gud med sitt finger skrev pÄ stentavlor, och som hans folk alltid skulle lyda (Uppenbarelseboken 14:12), lÄg inuti arken (5 Mosebok 10:4-5). Men att nÄdastolen stod ovanpÄ budorden skulle visa att sÄ lÀnge som Guds folk bekÀnde och övergav sina synder (OrdsprÄksboken 28:13), sÄ skulle de ges nÄd genom det blod som prÀsten stÀnkte pÄ nÄdastolen. (3 Mosebok 16:15-16). Djurets blod representerade Jesus blod som utgjöts för oss för att vi skulle fÄ förlÄtelse (Matteus 26:28; Hebreerbrevet 9:22).
8. Varför var djuroffer nödvÀndigt i helgedomstjÀnsten pÄ Gamla Testamentets tid?
"SÄ renas enligt lagen nÀstan allting med blod, och utan att blod utgjutes ges ingen förlÄtelse." Hebreerbrevet 9:22. "Ty detta Àr mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för mÄnga till syndernas förlÄtelse". Matteus 26:28.
Svar: Att offra djuren var nödvÀndigt för att hjÀlpa mÀnniskorna att förstÄ varför Jesu blod mÄste till, för att deras synder skulle kunna bli förlÄtna. Den nakna och bittra sanningen Àr att straffet för synd Àr evig död (Romarbrevet 6:23). Eftersom vi alla har syndat sÄ borde vi alla dö. Om det inte hade varit för att Jesus erbjöd sitt fullkomliga liv för att betala dödsstraffet för alla mÀnniskor, sÄ hade Adam och Eva dött med en gÄng (Uppenbarelseboken 13:8). Efter syndafallet krÀvde Gud ett offerdjur (1 Mosebok 4:3-7). Syndaren skulle döda djuret med sina egna hÀnder (3 Mosebok 1:4, 5). Det var en blodig och obehaglig upplevelse som efterlÀmnade ett outplÄnligt intryck hos syndaren som dÄ pÄ allvar förstod konsekvensen av synd (evig död). Personen förstod hur desperat han behövde en FrÀlsare och ett stÀllföretrÀdare. Utan en FrÀlsare fanns det inte nÄgot hopp om frÀlsning.Genom symbolen med det slaktade djuret, visade offersystemet att Gud var beredd att ge sin ende Sons liv för vÄra synder (1 Korinterbrevet 15:3). Jesus skulle inte bara bli deras FrÀlsare och rÀddare utan Àven deras stÀllföretrÀdare (Hebreerbrevet 9:28). NÀr Johannes Döparen sÄg Jesus sade han, "Se, Guds Lamm, som borttager vÀrldens synd!" Johannes 1:29. MÀnniskor pÄ Gamla Testamentets tid sÄg fram emot korset för frÀlsning. Vi, idag, ser tillbaka pÄ Golgata för vÄr frÀlsning. Det finns ingen annan vÀg till frÀlsning (ApostlagÀrningarna 4:12).
9. Hur offrades djuren under helgedomstjÀnsten, och vilken betydelse hade det?
"Och han skall lÀgga sin hand pÄ brÀnnoffersdjurets huvud sÄ blir det vÀlbehagligt, och försoning bringas för honom." "Och han skall slakta det vid sidan av altaret, norrut." 3 Mosebok 1:4, 11.
Svar: NÀr en syndare förde med sig ett offerdjur till templets ingÄng, sÄ gav prÀsten honom en kniv och ett fat. Syndaren lade sina bÄda hÀnder pÄ djurets huvud och bekÀnde sina synder. Detta symboliserade överförandet av synden frÄn syndaren till djuret. DÀrefter ansÄgs syndaren vara oskyldig och djuret skyldigt. Eftersom djuret, symboliskt sett, nu var skyldigt, mÄste det nu betala syndens lön - döden. Genom att med egna hÀnder slakta offerdjuret, fick syndaren pÄ ett högst pÄtagligt sÀtt lÀra sig att synden orsakade ett oskyldigt djurs död och att hans synder skulle komma att orsaka den oskyldige Jesus död.
10. Vad gjorde prÀsten med blodet frÄn offerdjuret nÀr det offrades för en hel församlings synder? Vad skulle det symbolisera?
âOch den smorde prĂ€sten skall bĂ€ra nĂ„got av tjurens blod in i uppenbarelsetĂ€ltet, och prĂ€sten skall doppa sitt finger i blodet och stĂ€nka sju gĂ„nger inför Herrens ansikte, vid förlĂ„ten.â 3 Mosebok 4:16-17.
Svar: NÀr ett djur offrades för en hel församlings synders skull, sÄ tog prÀsten, som representerade Jesus (Hebreerbrevet 3:1), blodet med sig in i helgedomen och stÀnkte det framför draperiet (förlÄten) som skilde de tvÄ rummen Ät. PÄ andra sidan förlÄten hade Guds nÀrvaro sin boning. PÄ sÄ sÀtt överfördes synderna pÄ ett symboliskt sÀtt frÄn församlingen till helgedomen. Genom att göra sÄ med blodet visade prÀsten församlingen pÄ vad Jesus gör i himlen för vÄr skull just nu. Efter att ha dött pÄ korset för vÄra synders skull, och uppstÄtt frÄn de döda, for Jesus upp till himlen för att i egenskap av vÄr översteprÀst frambÀra sitt blod i den himmelska helgedomen (Hebreerbrevet 9:11-12). Vad prÀsten pÄ jorden gjorde med offerdjurets blod representerar Jesus nÀr han med sitt blod stryker ut alla vÄra synder ur den himmelska boken. Det betyder att vÄra synder endast kan förlÄtas nÀr vi bekÀnner dem i hans namn (Johannes 1:9).
11. PÄ vilka tvÄ sÀtt tjÀnar Jesus sitt folk, baserat pÄ gudstjÀnsten i helgedomen? Vilka fantastiska fördelar fÄr vi ta emot genom hans kÀrleksfulla tjÀnande?
âVi har ock ett pĂ„skalamm, som Ă€r slaktat, nĂ€mligen Kristus.â 1 Korinterbrevet 5:7. âEftersom vi nu har en stor översteprĂ€st, som har farit upp genom himlarna, nĂ€mligen Jesus, Guds Son, sĂ„ lĂ„t oss hĂ„lla fast vid bekĂ€nnelsen. Ty vi har inte en sĂ„dan översteprĂ€st som ej kan ha medlidande med vĂ„ra svagheter, utan en som har varit frestad i allting, likasom vi, dock utan synd. LĂ„t oss dĂ€rför med frimodighet gĂ„ fram till nĂ„dens tron, för att vi mĂ„ undfĂ„ barmhĂ€rtighet och finna nĂ„d, till hjĂ€lp i rĂ€tt tid.â Hebreerbrevet 4:14-16.
Svar: Jesus Ă€r bĂ„de offret för vĂ„ra synder och vĂ„r himmelske prĂ€st. Att Jesus dog i vĂ„rt stĂ€lle, som vĂ„rt offerlamm, och att han nu tjĂ€nstgör som vĂ„r himmelske prĂ€st, Ă€r tvĂ„ otroliga mirakel som kommer oss till godo genom: A. En livsförĂ€ndrande upplevelse som kallas pĂ„nyttfödelse, dĂ„ alla vĂ„ra gamla synder blir förlĂ„tna (Johannes 3:3-6 Romarbrevet 3:25). B. Kraft att leva rĂ€ttfĂ€rdigt bĂ„de nu och i framtiden (Titus 2:14 Filipperbrevet 2:13). Dessa tvĂ„ mirakel gör en mĂ€nniska rĂ€ttfĂ€rdig - vilket innebĂ€r att en rĂ€tt och riktigt relation finns mellan Gud och mĂ€nniskan. Det Ă€r helt omöjligt för en person att bli rĂ€ttfĂ€rdig genom egna gĂ€rningar, eftersom rĂ€ttfĂ€rdighet krĂ€ver mirakel som bara Jesus kan Ă„stadkomma (ApostlagĂ€rningarna 4:12). En person blir rĂ€ttfĂ€rdig genom att förlita sig pĂ„ att Jesus gör för honom vad han inte kan göra sjĂ€lv.Det Ă€r detta som det bibliska uttrycket ârĂ€ttfĂ€rdighet genom troâ betyder. Jag ber Jesus om att han ska bli den som bestĂ€mmer i mitt liv och jag förlitar mig pĂ„ att han utför de mirakel som behövs, samtidigt som jag pĂ„ alla sĂ€tt samarbetar med honom. Denna rĂ€ttfĂ€rdighet, som pĂ„ ett mirakulöst sett utförs för mig och i mig av Jesus, Ă€r den enda sanna rĂ€ttfĂ€rdighet som finns. All annan typ av rĂ€ttfĂ€rdighet Ă€r falsk.
12. Vilka sex underbara löften ger Bibeln betrÀffande den rÀttfÀrdighet som Jesus erbjuder oss?
Svar: A. Han utplĂ„nar vĂ„ra gamla synder och rĂ€knar oss som skuldfria. (Jesaja 44:22 Johannes 1:9).B. I begynnelsen var vi skapade till Guds avbild (1 Mosebok 1:26-27). Jesus lovar att Ă„ter göra oss till Guds avbild (Romarbrevet 8:29).C. Jesus gör sĂ„ att vi vill leva rĂ€tt och riktigt och ger oss sin kraft sĂ„ att vi faktiskt kan det (Filipperbrevet 2:13).D. Genom sina mirakel gör Jesus sĂ„ att vi med glĂ€dje bara gör det som behagar Gud. (Hebreerbrevet 13:20-21 Johannes 15:11).E. Genom att tillgodorĂ€kna oss sitt syndfria liv och försonande död sĂ„ tar Jesus bort den dödsdom som hĂ€ngde över oss (2 Korinterbrevet 5:21).F. Jesus tar ansvaret för att vi förblir trogna tills han kommer tillbaka för att ta med oss till himlen. (Filipperbrevet 1:6 Judas 1:24).Jesus Ă€r redo att uppfylla alla dessa löften i ditt liv. Ăr du redo? Böj dina knĂ€n dĂ€r du Ă€r just nu och be honom att leda ditt liv. Han sviker dig inte.
13. Har en person egentligen alls nÄgon roll att fylla nÀr det gÀller att bli rÀttfÀrdig genom tro?
âInte kommer var och en in i himmelriket, som sĂ€ger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.â Matteus 7:21.
Svar: Ja, Jesus sĂ€ger att vi mĂ„ste göra hans Faders vilja. PĂ„ Gamla Testamentets tid fortsatte en omvĂ€nd person att bĂ€ra fram offerlamm för att visa att han Ă„ngrade sina synder och att han helhjĂ€rtat önskade att Gud skulle leda honom genom livet.Eftersom vi sjĂ€lva inte kan utrĂ€tta de mirakel som krĂ€vs för att bli rĂ€ttfĂ€rdiga, sĂ„ behöver vi dagligen Ă„teranknyta till Jesus (1 Korinterbrevet 15:31). Vi mĂ„ste be honom komma in i vĂ„ra liv och utföra dessa mirakel. Vi mĂ„ste vara villiga att lyda och att följa Jesus vart Ă€n han leder oss (Johannes 12:26 Jesaja 1:18-20). Synd gör att vi vill göra saker pĂ„ vĂ„rt eget sĂ€tt (Jesaja 53:6), och att vi gör uppror mot Gud pĂ„ samma sĂ€tt som Satan en gĂ„ng gjorde (Jesaja 14:12-14). Att tillĂ„ta Jesus att styra vĂ„ra liv Ă€r ibland lika svĂ„rt och gör ibland lika ont som att fĂ„ ett öga utstucket eller en arm avryckt (Matteus 5:29-30). Synd Ă€r nĂ€mligen beroendeframkallande och detta beroende kan endast besegras av Guds mirakulösa kraft (Markus 10:27). MĂ„nga tror att Jesus kommer att ta med sig alla som sĂ€ger sig vara frĂ€lsta, till himlen, oavsett hur de lever. Men sĂ„ Ă€r det inte. Det Ă€r en av Satans lögner. En kristen mĂ„ste följa Jesus sĂ€tt att leva (1 Petrus 2:21). Kraften i Jesu blod kan Ă„stadkomma detta för oss (Hebreerbrevet 13:12), men bara om vi lĂ„ter Jesus ha full kontroll över vĂ„ra liv och om vi med glĂ€dje följer honom vartĂ€n han leder ossâĂ€ven om stigen ibland Ă€r stenig och krokig (Matteus 7:13-14, 21).
14. Kan du hjÀlpa mig att förstÄ det dÀr med försoningsdagen?
Svar: A. En gÄng om Äret, pÄ försoningsdagen, hölls i Israel en högtidlig sammankomst. (3 Mosebok 23:27). Alla skulle erkÀnna sina synder pÄ den dagen. De som vÀgrade blev för evigt förvisade frÄn Israel. (3 Mosebok 23:29).B. TvÄ bockar valdes ut: En var Herrens bock den andra var syndabocken och representerade Satan (3 Mosebok 16:8). Herrens bock dödades och offrades för folkets synder. (3 Mosebok 16:9). Men pÄ den hÀr dagen tog man blodet in i det allra heligaste och stÀnkte pÄ och framför nÄdastolen (3 Mosebok 16:14). Endast pÄ denna sÀrskilda försoningsdag fick översteprÀsten gÄ in i det allra heligaste och stÄ inför Gud vid nÄdastolen. Blodet som stÀnktes (symboliken för Jesu offer) accepterades av Gud, och folkets alla synder överfördes frÄn helgedomen till översteprÀsten. Han överförde dÀrefter alla dessa bekÀnda synder till syndabocken, som man förde ut i öknen (5 Mosebok 16:16, 20-22). PÄ detta sÀtt renades helgedomen frÄn folkets synder som hade blivit överförda med blodet som hade stÀnkts framför förlÄten och samlats dÀr under Äret.
15. Symboliserar eller Äterspeglar försoningsdagen en del av Guds stora frÀlsningsplan, precis som resten av den jordiska helgedomstjÀnsten gjorde?
âAlltsĂ„ var det nödvĂ€ndigt att avbilderna av de himmelska tingen renades genom sĂ„dana medel men de himmelska tingen sjĂ€lva mĂ„ste renas genom bĂ€ttre offer Ă€n dessa.â Hebreerbrevet 9:23.
Svar: Ja. Den dagens gudstjÀnst pekade pÄ hur synden utplÄnas i den himmelska helgedomen av den verklige översteprÀsten. Genom att med sitt blod mÀrka de som stÄr skrivna i livets bok, sÄ befÀster Kristus mÀnniskornas beslut att för alltid tjÀna honom. Precis som Israels Yom Kippur, symboliserar denna speciella dag jordens slutgiltiga försoning. Tack var denna urÄldriga Ärliga försoningsdag Àr Àr hela mÀnskligheten försÀkrad om att vÄr trogne översteprÀst Jesus fortfarande medlar för sitt folk i himlen och att han Àr redo att utplÄna synderna hos alla dem som förtröstar pÄ Jesu blod. Den sista försoningen leder till den slutgiltiga domen, vilken kommer att avgöra varje enskild mÀnniskas liv, antingen för liv eller för död.Viktiga hÀndelserI de nÀsta tvÄ studieguiderna kommer du att upptÀcka hur symboliken i den jordiska helgedomen och speciellt i försoningsdagen, symboliserade viktiga hÀndelser vid tidens Ànde, vilka styrs utifrÄn den himmelska helgedomen.Datumet för domenI nÀsta studieguide kommer vi att undersöka en viktig profetia i Bibeln dÀr Gud bestÀmmer ett datum dÄ domen i himlen ska börja. Minst sagt spÀnnande!
16. Jag vill ta emot Jesus, hans rÀttfÀrdighet, förlÄtelse och rening frÄn synd. Jag tror pÄ att hans kraft hjÀlper mig att leva rÀtt bÄde nu och i framtiden.
Svar:
TestfrÄgor
1. Det fanns bara tvÄ saker pÄ helgedomens förgÄrd. Vilka? (2)_____ NÄdastolen. _____ TvÀttfat. _____ Stolar. _____ BrÀnnoffersaltaret.
2. Guds nÀrvaro hade sin boning pÄ nÄdastolen. (1)_____ Ja. _____ Nej.
3. Den sjuarmade ljusstaken representerade (1) _____ Jesus, vÀrldens ljus. _____ Jesu andra ankomst. _____ Det nya Jerusalems glittrande murar.
4. Syftet med helgedomen och dess gudstjÀnster var att (1) _____ HjÀlpa mÀnniskor att förstÄ Ànglar. _____ Förse mÀnniskorna med kött. _____ Symbolisera frÀlsningsplanen
5. Vem bestÀmde hur helgedomen skulle se ut? (1)_____ Noa. _____ En Àngel. _____ Aron. _____ Gud.
6. De tio budorden fanns inuti förbundsarken. (1)_____ Ja. _____ Nej.
7. Det slaktade offerdjuret representerade (1)_____ Den Helige Ande. _____ Krig. _____ Jesus.
8. PĂ„ vilka tvĂ„ sĂ€tt, med exempel frĂ„n helgedomstjĂ€nsten, tjĂ€nar Jesus oss nu? (2)_____ Kung. _____ Offerlamm. _____ ĂversteprĂ€st. _____ HĂ€rskare av Universum.
9. Vilka av följande pÄstÄenden Àr riktiga vad gÀller den jordiska helgedomen? (2) _____ Den hade tre rum. _____ Det var en tÀltliknande byggnad. _____ Storleken var 30 x 150 meter. _____ FörgÄrden omhÀgnades av kopparpelare och linnetyg. _____ Taket var gjort av egyptiska lerpannor. _____ TvÀttfatet stod i det allra heligaste.
10. RÀttfÀrdighet genom tro Àr den enda sanna rÀttfÀrdigheten. (1)_____ Ja. _____ Nej.
11. RÀttfÀrdighet genom tro kommer frÄn (1)_____ MÀnniskans gÀrningar. _____ Dopet. _____ Tro pÄ Jesus Kristus, och inget annat.
12. Vem var det som dödade offerdjuret som syndaren kom med? (1)_____ Gud. _____ PrÀsten. _____ Syndaren.
13. Vilka pÄstÄenden Àr sanna vad det gÀller rÀttfÀrdigheten som Jesus erbjuder? (3) _____ Den Äterskapar oss till Guds avbild. _____ Den Àr inte mirakulös. _____ VÄra goda gÀrningar utgör en viktig del av den. _____ Den raderar ut vÄra tidigare synder. _____ Den ger oss lÀngtan till att leva rÀtt.
14. Vilka av följande pÄstÄenden Àr sanna vad det gÀller försoningsdagen? (4)_____ Den intrÀffade en gÄng i mÄnaden. _____ Det var en domens dag. _____ Det var en dag med spel och nöjen. _____ Den symboliserade den slutgiltiga domen. _____ Syndabocken symboliserade Satan. _____ Blodet togs med in i det allra heligaste.
15. RÀttfÀrdighet betyder ett riktigt förhÄllande till Gud. (1)_____ Ja. _____ Nej.
16. Genom att slakta ett djur förstod folket att syndens lön var döden för alla mÀnniskor. (1)_____ Ja. _____ Nej.